Donaubäckenet
Centraleuropa · Sötvatten
Donau och dess bifloder från Passau till Svarta havet: huchen (donauöring), mal, barbel, noskarp och störarnas gamla flod.
Dagens plan för Donaubäckenet
Planmotorn bygger dagens bettfönster, målarter, tackel och beten för den här regionen utifrån solunära cykler, säsongen, liveväder och vattentemperatur.
Skapa dagens planMålarter
Huvudmål
Gös
Sander lucioperca
Gösen är Eurasiens glasögda, huggtandade abborrgädda — i Kina främst en fisk i Xinjiangs Irtysh- och Ulungur-vatten och besatta reservoarer — som äter hårdast i skymningen och efter mörkret.
Mal
Silurus glanis
Europas största sötvattensfisk, en bredhuvad jättemal från Donau och Centraleuropas floder, berömt inplanterad i spanska Ebro där den når rekordstorlek. Mest nattaktiv och fångas med tung utrustning, död bete och den traditionella klonken. I Storbritannien bara i inplanterade stilla vatten.
Donau-lax (huchen)
Hucho hucho
⚠ HÖGSTA FÖRSIKTIGHET — STATUS: Huchen klassas som Starkt hotad av IUCN (omvärdering 2024) och finns i Habitatdirektivets bilagor II + V. Verkliga licensierade fisken finns bara kvar på några Donau-bifloder i Tyskland, Österrike, Slovenien och Kroatien: mycket kort säsong, högt minimimått (ofta 70 cm+), kvot på en fisk och klubblicenser — bland Europas dyraste sötvattenslicenser. Helt fredad i andra länder (t.ex. Rumänien). Kontrollera alltid det specifika vattnets regler; catch and release är normen. Kallas också Donau-lax, en nära släkting till sibirisk taimen.
Volga-gös (bersh)
Sander volgensis
En mindre Donau- och Svartahavs-släkting till gösen, kallad bersh i öster. Det snabba handtestet: den har inga hörntänder — käkarna har bara små, jämna tänder, till skillnad från den fangtandade gösen. Den stimmar i djupa Donau-kanaler och fiskas med samma jiggmetoder i mindre skala.
Id
Leuciscus idus
Iden är den stora silvriga stimfisken i Europas stora älvar och, som winde, Nederländernas flodfisk nummer ett. Den är INTE samma fisk som guidens amur-id (Leuciscus waleckii) — detta är den äkta europeiska iden, L. idus; dess guldform är prydnadsfisken guldid.
Faren
Abramis ballerus
Faren (Abramis ballerus) är en Donau- och Östersjölagunbraxen som känns igen på sin spetsiga uppåtvända nos och den längsta analfenan av alla europeiska braxnar. På våren vandrar stim från lagunerna upp i älvar och översvämningsslätter, där feeder- och flötfiskare möter dem över mäskad dy.
Fångas ofta här
Där fisken håller till
De platstyper planmotorn arbetar med i den här regionen — hämtade från huvudmålarternas livsmiljöer.
Tidvatten & väder
Tidvattentäckning och liveförhållanden för varje region är samlade på tidvatten- och vädertavlan.
Öppna tidvatten & väderFiskeregler, på klarspråk
Vi förklarar reglerna som gäller den här regionen på klarspråk och länkar till de officiella källorna — vilket tillstånd du behöver, hur reglerna är uppbyggda och de lokala egenheter som fiskare ofta får om bakfoten. Vi kopierar aldrig gränstabeller: bekräfta alltid de aktuella reglerna hos den officiella källan innan du åker.
Se det på kartan
Den här regionen, dess publicerade offentliga platser och varje arts utbredning finns på utforskarkartan — välj en art och se dess utbredning lysa upp.
Öppna utforskarkartan